I forodelsens tecken (varning for kansliga lasare)

Denna nagot mulna dag borjade jag med att gora ett besok pa Ground Zero. Och det kandes nastan som att det var forbjudet att skratta nar man var i narheten. Det vilar en dampad tystnad runt det kvarteret. Och med tanke pa dess historia forstar jag varfor. Ett WTC truibute center har de drabbades familjer satt upp i en narliggande byggnad, vilken dagligen gor guidade turer dar personer med kopplig till tradgedin berattar sin historna. Jag bestamde mej for att folja med och lyssna. Och vilken historia sen. Jag var bara 13 nar det intraffade, och pa drygt 5000 mils avstand ar det svart att forsta vad som hande. TV, Radio och Tidningar kan inte formedla den kanslan ett mote ansikte mot ansikte kan gora. Min guide hade jobbat som datatekniker pa 67 vaningen i Two World Trade. Drygt 20 vaningar hogre upp hade det andra planet krachat. Han berattade att de hade hort den forsta kraschen, nar forsta planet traffade forsta tornet, men att de inte forstatt vad det var. Trots att andra tornet i dalaget inte var skadat hade de blivit ombedda att evakuera. Sen hade det andra planet kommit. Han berattade att hela byggnaden skakat och att manniskor, inklusive han sjalv, fallit som kaglor till marken. Val nera pa bottenvaningen hade han sett de mest fruktansvarda saker. Manniskokroppar som slog i marken, kroppar som tillhorde hans arbetskollegor fran vaningplan over det stalle dar planet traffat. Han sag manniskokroppar fran flygplanets passagerare, vilka fortfarande var kvar i sina flygplansstolar. Sakerhetsvakter ropade till de flyende "Don't stop, don't look up!".
Naste person som berattade sin historia hade en bror som dog i attacken. Han hade jobbat i First World Trade. Honom hade de lyckats identifiera eftersom de hittade hans ena armbage. Senare hittades aven sju andra kroppsdelar. Hans familj var en av dem som hade "tur", de kunde halla en begravning dar delar av hans kropp faktiskt var narvarande. Manga kroppar hittades aldrig......

Ganska nedstamd efter detta besoket letade jag reda pa Brooklyn Bridge, vilken jag hittade och vandrade over. Utsikten var kanon! Kandes som hela varlden lag vid mina fotter ungefar. Du gar ovanfor vattnet och gangvagen ligger aven ovanfor bilvagen, sa det kandes som att jag gick pa dem ocksa. Val i Brooklyn letade jag reda pa East River och satte mej pa en parkbank vid vattenbrynet och fortsatte lasa min Twilight bok. Pa vag tillbaka borjade det OSREGNA, det stod som spon i backen. Men till skillnad fran i Sverige, dar regnet kan halla pa i flera dagar, drog denna skur forbi pa bara nagra minuter. Tack for det, annars hade jag val fortfarande suttit i skydd pa Brooklyn Bridge.

Det var allt jag hade att saga for nu. Hoppas min dag inte gjort er alltfor ledsna, det tog ett tag for mej att bli glad efter mitt WTC-besok.

Citat fran minnesvaggen i WTC-tribute center:
"When the power of love overcomes the love of power, the world will know peace"

Kram!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0